Hållbar Kemi

Project Air har beviljats ett stöd på strax under 295 miljoner kronor från Industriklivet (Energimyndigheten). Ambitionen med projektet är att byta ut de 200 000 ton fossil metanol som Perstorp varje år köper in till produktionen i Europa, mot egenproducerad fossilfri metanol som tas fram genom att utnyttja restströmmar och fånga in och använda koldioxid från produktionen. Tillsammans med en ny elektrolys-anläggning och biogas kommer anläggningen årligen att tillverka 200 000 ton cirkulär metanol. Om projektet realiseras kommer utsläppen av koldioxid sett över hela värdekedjan att minska med cirka 500 000 ton per år. Energimyndighetens bekräftade stöd är ett steg på vägen mot att realisera Project Air.

Se Energimyndighetens pressmeddelande här.

Läs mer om Project Air här.

En Plastreturraffinaderi för kemisk återvinning av plast beräknas tas i drift 2024 vid Borealis produktionsanläggning i Stenungsund. Det meddelar Borealis i ett pressmeddelande. Detta efter att företaget har beviljats stöd för förstudie från Energimyndigheten tillsammans med Stena Recycling.

Med hjälp av kemisk återvinning kan plastavfall som är förorenat eller av låg kvalitet återvinnas till högkvalitativa baskemikalier. De långa plastkedjorna bryts ned i den kemiska processen och återgår till att vara små enkla molekyler. Av dessa småmolekyler kan man tillverka ny plast av högsta kvalitet, men också en mängd andra kemiska produkter.

Borealis genomför förstudien om kemisk återvinning tillsammans med Stena Recycling. Projektet har fått bidrag från Energimyndigheten. Studien går ut på att utvärdera vad som är optimal teknik för att pyrolysenheten ska kunna integreras med Borealis krackeranläggning i Stenungsund. Stena Recycling ska samla in, sortera och leverera plastavfall till den nya enheten. Material som är lämpligt för mekanisk återvinning kommer fortsatt återvinnas på det sättet eftersom det är mer energieffektivt.

– Hållbar Kemi 2030 och Kemiföretagen i Stenungsund har under många år jobbat med frågan om ett framtida Plastreturraffinaderi i Stenungsund. Att Borealis nu tar dessa planer vidare mot realisering är väldigt roligt, säger Elin Hermansson, Projektledare för Hållbar Kemi 2030.

Läs Borealis pressmeddelande här.

Perstorps Project Air har nått framgång vid utvärdering av ansökan till EU:s Innovationsfond och har tagit sig vidare i urvalsprocessen. Projektet handlar om en anläggning i Stenungsund för tillverkning av hållbar metanol i stor skala med hjälp av infångad koldioxid och andra restmaterial. Project AIR är ett unikt och storskaligt projekt som från 2025 kommer att minska koldioxidutsläppen med 500 000 ton per år, vilket motsvarar utsläppen från Sveriges inrikesflyg. Detta vore ett avgörande steg mot en klimatneutral industri.

Slutgiltigt besked om vilka projekt som beviljas stöd från EU:s Innovationsfond meddelas i slutet av 2021.

Läs mer om projektet här.

Nouryon har nyligen lanserat en polymer, SolAmaze™ Natural, för användning i solskyddsfaktor som både är biobaserad och bionedbrytbar. Produkten möjliggör mer hållbara solskyddsformuleringar samtidigt som den är mycket vattenavvisande och ger en behaglig känsla mot huden. Detta är den senaste produkten i en ny serie av produkter där Nouryon bland annat erbjuder biobaserade produkter för hud-, hårvård- och hårstylingsprodukter. SolAmaze™ Natural kommer att produceras på Nouryons anläggning i Stenungsund.

Läs mer på Nouryons hemsida.

INOVYN har annonserat att man, som en av sju projektparter, kommer delta i ett projekt för att utvärdera möjligheter till en metanolanläggning på deras anläggning Lillo i Belgien. Den tänka anläggningen skulle producera 8000 ton metanol/år och bygger på CCU (Carbon Capture Utilization) vilket innebär produktion av metanol från koldioxid som fångats in från atmosfären. Tekniken skulle innebära en reducering av koldioxid i atmosfären med minst 1 ton per producerat ton metanol. Läs mer om projektet på INOVYNS hemsida.

 

 

 

[av_textblock]
Under mars anordnade Hållbar Kemi 2030 flertalet politikerbesök samt besök av Kemikalieinspektionen (KemI) hos Kemiföretagen i Stenungsund. Syftet med besöken var att visa nyttan med de produkter som vi producerar samt visa på vilka möjligheter som finns till att ställa om kemiindustrin. En huvudfråga som diskuterades vid samtliga möten var hur ett Plastreturraffinaderi kan sluta loopen för all plast i Sverige. Gemensamma diskussioner hölls kring hur politiken och KemI kan hjälpa till och stötta förverkligandet av en sådan anläggning. Omställning till förnybar råvara, användning av överskottsvärme och elektrifiering var andra ämnen som diskuterades. Politikerbesöken var från riksdagsledamöter och lokala samt regionala politiker med flera olika partitillhörigheter.

[/av_textblock]

[av_image src=’http://kemiforetagenistenungsund.se/wp-content/uploads/2020/04/besök-socialdemokraterna–495×400.jpg’ attachment=’2545′ attachment_size=’portfolio’ align=’center’ styling=” hover=” link=” target=” caption=” font_size=” appearance=” overlay_opacity=’0.4′ overlay_color=’#000000′ overlay_text_color=’#ffffff’ animation=’no-animation’ admin_preview_bg=”][/av_image]

[av_image src=’http://kemiforetagenistenungsund.se/wp-content/uploads/2020/04/besök-centern-2020-495×400.jpg’ attachment=’2544′ attachment_size=’portfolio’ align=’center’ styling=” hover=” link=” target=” caption=” font_size=” appearance=” overlay_opacity=’0.4′ overlay_color=’#000000′ overlay_text_color=’#ffffff’ animation=’no-animation’ admin_preview_bg=”][/av_image]

Onsdagen den 11 december anordnade Hållbar Kemi 2030 tillsammans med Västsvenska Kemi- och Materialklustret och Västra Götalandsregionen ett riksdagsseminarium om kemisk återvinning av plast. Seminariet var välbesökt med cirka 20 riksdagsledamöter närvarande.
Värdar för seminariet från riksdagen var Mattias Jonsson (s) och Sofia Westergren (m) och Elin Hermansson från Hållbar Kemi 2030 var moderator.
Lars Josefsson från Västsvenska Kemi- och Materialklustret beskrev vad ett plastreturraffinaderi är och vad det skulle innebära för Sverige att etablera det här. Det skulle dels bidra till att uppnå de svenska återvinnings- och klimatmålen men även vara strategiskt viktigt för Sverige som föregångsland i frågan. Lars tryckte på att en statlig utredning för att definiera de förutsättningar som krävs är nästa steg mot ett Plastreturraffinaderi i Sverige.
Andreas Andersson från Volvo Cars pratade om deras målsättningar för återvunnen plast och berättade att målsättningen är att ha minst 25 % återvunnen plast i varje ny bil till 2025. De har redan flera projekt igång relaterade till återvunnen plast och vill gärna bidra till att öka efterfrågan på återvunnen plast. För den plast de använder har de höga krav på kvalitet så kemiskt återvunnen plast är nödvändigt som komplement till mekanisk för att uppnå deras målsättningar.
Kristina Jonäng, ordförande regionutvecklingsnämnde från Västra Götalandsregionen, pratade om betydelsen av kemiindustrin för regionen och därmed vikten av att stötta den omställning som den står inför. Vi måste skruva på lagstiftningen så att plast betraktas som en resurs och inte ett avfall samt satsa på kemisk återvinning som ett komplement till den mekaniska.
En paneldiskussion hölls med talarna plus Bijan Zainali från Västra Götalandsregionen och Åsa Stenmarck, regeringens fd utredare för hållbar plastanvändning.
I paneldiskussionen diskuterades till exempel vilka hinder som finns för kemisk återvinning och vilka olika roller aktörerna i rummet har för att stötta utvecklingen mot ett plastreturraffinaderi. Bijan framhävde vikten av att angripa utmaningen på systemnivå och att politiker på nationell nivå behöver sätta gynnsamma spelregler men att regionala politiker kan stötta på andra sätt via t.ex. support av innovationsnätverk.
Åsa poängterade att det saknas förutsättningar för att de som vill satsa på kemisk återvinning ska våga göra det. För att detta ska göras krävs ett samarbete mellan hela värdekedjan, inklusive plastindustrin, stora företag som Volvo, mindre företag och politiken.
På önskelistan från arrangörerna av seminariet stod en statlig utredning för att titta på vilka förutsättningar som krävs för ett plastreturraffinaderi i Sverige. En sådan behöver gå relativt snabbt för att Sverige inte ska bli omsprungna i frågan. De stöd som behövs handlar delvis om stöttning för investeringar men även om frågor som tillgång till råvara och en lagstiftning som gynnar materialåtervinning. Dessa frågor behöver studeras vidare i en utredning.

Inovyn har lanserat världens första biobaserade PVC under varumärket BIOVYN^TM. Detta första biobaserade material kommer att produceras på Inovyns tyska anläggning i Rheinberg. BIOVYN^TM är certifierad av RSB (The Roundtable on Sustainable Biomaterials) som en produkt som till 100% ersätter fossil råvara i produktionen. Detta möjliggör att minska växthusgasutsläppen med över 90% jämfört med konventionellt producerad PVC. Utvecklingen har skett i nära samarbete med golvtillverkaren Tarkett så den första produkten någonsin baserad på biobaserad PVC tillhör Tarketts nya golvkollektion.

Läs mer här

Nouryon har annonserat att man kommer fördubbla sin kapacitet för produktion av ytaktiva ämnen i Stenungsund. Detta görs för att bemöta ökningar av existerande produkter och hållbara teknologier för marknader såsom olja, gas, drivmedel och asfalt. Investeringen kommer bli cirka 12 miljoner Euro och inkluderar installation av en ny reaktor som beräknas stå färdig under Q1 2021.

Läs pressmeddelandet här.

Borealis har annonserat att man tillsammans med BASF, BP, LyondellBasell, SABIC och TOTAL skapat konsortiet ”Framtidens Kracker” med målsättning att producera baskemikalier med en betydande minskning av CO₂-utsläpp. Företagen har kommit överens om att investera i forskning- och kunskapsutbyte när de utvärderar möjligheterna till övergång till förnybar el för deras produktion av baskemikalier.

Ångkrackrar representerar den största möjligheten att minska industrins utsläpp av växthusgaser. Ett av de alternativ som man tittar närmare på är att använda elektrisk uppvärmning istället för med fossila bränslen.

Som en följd av undertecknad överenskommelse har konsortiets medlemmar påbörjat arbetet med att utforska och utvärdera de tekniska möjligheterna. Om en möjlig, teknisk lösning kan identifieras kommer parterna att ta beslut om framtida, gemensamma utvecklingsprojekt, inklusive forsknings- och utvecklingsaktiviteter som inkluderar att visa att konceptet fungerar för produktion av baskemikalier.

Läs pressmeddelandet här