Hur kan all plast återvinnas i en cirkulär ekonomi? Är lösningen ett svenskt Plastreturraffinaderi? Det var frågor som diskuterades under ett lunchseminarium i riksdagen mellan riksdagsledamöter och bland annat representanter från Hållbar Kemi 2030. Seminariet arrangerades av riksdagsledamöterna Mattias Jonsson (S) och Lars Tysklind (L) för att diskutera Sveriges plaståtervinning.

Under seminariet gavs en inblick i hur viktig plast är för att minimera mängden avfall idag samt hur andra länder har hanterat plastfrågan. Electrolux bidrog med branschperspektivet om fördelarna samt utmaningarna de ser i sitt returprogram för plast. Hållbar Kemi 2030 talade om kemibranschens perspektiv och hur ett plastreturraffinaderi i Sverige kan medverka till att skapa en cirkulär plastekonomi.

Lars Josefsson, professor of the practice i hållbar utveckling på Chalmers och styrgruppsmedlem i Hållbar Kemi 2030, inledde med att berätta om att plasten är ett otroligt viktigt material för samhället. Lars Josefsson poängterade att om all plast ersattes med andra material så skulle mängden avfall fyrdubblas och koldioxidutsläppen öka med 60 procent. Idag materialåtervinns 30 procent av all plast genom mekanisk återvinning, vilket innebär att resterande 70 procent – motsvarande 200.000 ton plast – går till energiåtervinning. Med ett plastreturraffinaderi kan plasten bli en del i ett slutet kretslopp och därför bör vi satsa på kemisk återvinning i Sverige.

Henrik Sundström, miljö- och hållbarhetschef på Electrolux, berättade om hur Electrolux arbetar med att minska sitt koldioxidutsläpp utifrån ett helhetsgrepp som sträcker sig alltifrån produkter och leverantörskedjor till kemikalier och material. Electrolux använder sig av mekaniskt återvunnen plast men ser en begränsning i användandet eftersom denna återvinningsmetod ger en försämring i kvalitet. Eftersom kemisk återvinning ger lika högkvalitativ plast som jungfrulig råvara hade Plastreturraffinaderiet och kemisk återvinning varit en positiv utveckling för Electrolux.

Elin Hermansson, projektledare för Hållbar Kemi 2030, pratade om att ett Plastreturraffinaderi går helt i linje med visionen för Hållbar Kemi 2030 och skulle kunna bli ett flaggskepp för Sverige. För att få till ett Plastreturraffinaderi till Sverige behövs en acceptans för återvunnen råvara och flera åtgärder. Exempel som nämndes var standarder och lagstiftning, tillgång till plastavfall, producentansvar och investeringar genom forskningsstöd och flaggskeppssatsningar.

– Sverige behöver skapa ett policylabb där politiker, myndigheter och näringsliv går samman för att gemensamt diskutera och driva frågan om att all plast i Sverige ska återvinnas, menar Elin Hermansson.

 

Elin Hermansson från Hållbar Kemi 2030 Årets projektledare

Elin Hermansson, som leder Hållbar Kemi 2030 i Stenungsund, har utsetts till Årets Projektledare 2017 vid Universums Talent Excellence Summit & Award. Priset får hon bland annat för sin förmåga att leda alla intressenter i arbetet med att nå gemensamma mål och att bidra till långsiktiga hållbara lösningar.

Hållbar Kemi 2030 är en unik vision. Fem stora internationella Kemiföretag i Stenungsund samarbetar och har som mål att Stenungsund ska vara navet för tillverkningen av hållbara produkter inom kemiindustrin. Verksamheten ska vara baserad på förnybara och återvunna råvaror samt bidrar till ett hållbart samhälle.

Som projektledare har Elin Hermansson direktkontakt med de inblandade företagens ledningar. Mycket av arbetet går ut på att initiera och driva olika intressanta initiativ. Elins roll är att vara en katalysator för projekt som går i linje med visionen, att få alla att enas om samma delmål och att driva arbetet framåt.

‒ Med denna visionen från företagen i ryggen är det inte svårt att känna ett stort engagemang. För mig känns det väldigt värdefullt att bidra till omställningen av en industri som ligger mig varmt om hjärtat och som är helt livsnödvändig för oss alla, säger Elin Hermansson.

Elin Hermansson är civilingenjör i bioteknik från Chalmers i Göteborg. Hon har tidigare arbetat på Borealis och utgör nu navet i Hållbar Kemi 2030. För att nå visionen arbetar hon aktivt med att påverka såväl politiker som offentliga organisationer.

− Att vårt jobb i Hållbar Kemi 2030 uppmärksammas betyder att även andra tycker att vi gör ett bra och viktigt jobb. Jag tror stenhårt på visionen. Omställning till förnybara och återvunna råvaror kommer ske så snart vi har rätt politiska förutsättningar och när det finns en efterfrågan från våra kunder, säger Elin Hermansson.

Det är tredje året i rad som COWI delar ut priset Årets projektledare till en person inom teknikbranschen. Juryn var helt enig i beslutet att ge priset till Elin Hermansson. Motivering löd: Vinnaren av ”Årets Projektledare 2017” är en hållbarhetsorienterad och driven projektledare som har en förmåga att få berörda intressenter att arbeta mot samma mål. Vinnaren har visat på starkt driv och engagemang då hon jobbar mot en stor vision med tunga bolag i ryggen. Elin har även visat att hon har klarat att bryta ner visionen och kan visa resultat av mindre delmål. Detta gör vinnaren väl förtjänt av detta pris!