Riksdagsseminarium om plastreturraffinaderi och kemisk återvinning av plast

Onsdagen den 11 december anordnade Hållbar Kemi 2030 tillsammans med Västsvenska Kemi- och Materialklustret och Västra Götalandsregionen ett riksdagsseminarium om kemisk återvinning av plast. Seminariet var välbesökt med cirka 20 riksdagsledamöter närvarande.
Värdar för seminariet från riksdagen var Mattias Jonsson (s) och Sofia Westergren (m) och Elin Hermansson från Hållbar Kemi 2030 var moderator.
Lars Josefsson från Västsvenska Kemi- och Materialklustret beskrev vad ett plastreturraffinaderi är och vad det skulle innebära för Sverige att etablera det här. Det skulle dels bidra till att uppnå de svenska återvinnings- och klimatmålen men även vara strategiskt viktigt för Sverige som föregångsland i frågan. Lars tryckte på att en statlig utredning för att definiera de förutsättningar som krävs är nästa steg mot ett Plastreturraffinaderi i Sverige.
Andreas Andersson från Volvo Cars pratade om deras målsättningar för återvunnen plast och berättade att målsättningen är att ha minst 25 % återvunnen plast i varje ny bil till 2025. De har redan flera projekt igång relaterade till återvunnen plast och vill gärna bidra till att öka efterfrågan på återvunnen plast. För den plast de använder har de höga krav på kvalitet så kemiskt återvunnen plast är nödvändigt som komplement till mekanisk för att uppnå deras målsättningar.
Kristina Jonäng, ordförande regionutvecklingsnämnde från Västra Götalandsregionen, pratade om betydelsen av kemiindustrin för regionen och därmed vikten av att stötta den omställning som den står inför. Vi måste skruva på lagstiftningen så att plast betraktas som en resurs och inte ett avfall samt satsa på kemisk återvinning som ett komplement till den mekaniska.
En paneldiskussion hölls med talarna plus Bijan Zainali från Västra Götalandsregionen och Åsa Stenmarck, regeringens fd utredare för hållbar plastanvändning.
I paneldiskussionen diskuterades till exempel vilka hinder som finns för kemisk återvinning och vilka olika roller aktörerna i rummet har för att stötta utvecklingen mot ett plastreturraffinaderi. Bijan framhävde vikten av att angripa utmaningen på systemnivå och att politiker på nationell nivå behöver sätta gynnsamma spelregler men att regionala politiker kan stötta på andra sätt via t.ex. support av innovationsnätverk.
Åsa poängterade att det saknas förutsättningar för att de som vill satsa på kemisk återvinning ska våga göra det. För att detta ska göras krävs ett samarbete mellan hela värdekedjan, inklusive plastindustrin, stora företag som Volvo, mindre företag och politiken.
På önskelistan från arrangörerna av seminariet stod en statlig utredning för att titta på vilka förutsättningar som krävs för ett plastreturraffinaderi i Sverige. En sådan behöver gå relativt snabbt för att Sverige inte ska bli omsprungna i frågan. De stöd som behövs handlar delvis om stöttning för investeringar men även om frågor som tillgång till råvara och en lagstiftning som gynnar materialåtervinning. Dessa frågor behöver studeras vidare i en utredning.

Nouryon fördubblar sin produktion av ytaktiva ämnen i Stenungsund

Nouryon har annonserat att man kommer fördubbla sin kapacitet för produktion av ytaktiva ämnen i Stenungsund. Detta görs för att bemöta ökningar av existerande produkter och hållbara teknologier för marknader såsom olja, gas, drivmedel och asfalt. Investeringen kommer bli cirka 12 miljoner Euro och inkluderar installation av en ny reaktor som beräknas stå färdig under Q1 2021.

Läs pressmeddelandet här.

Borealis i konsortium för elektrifiering av krackeranläggningar

Borealis har annonserat att man tillsammans med BASF, BP, LyondellBasell, SABIC och TOTAL skapat konsortiet ”Framtidens Kracker” med målsättning att producera baskemikalier med en betydande minskning av CO2-utsläpp. Företagen har kommit överens om att investera i forskning- och kunskapsutbyte när de utvärderar möjligheterna till övergång till förnybar el för deras produktion av baskemikalier.

Ångkrackrar representerar den största möjligheten att minska industrins utsläpp av växthusgaser. Ett av de alternativ som man tittar närmare på är att använda elektrisk uppvärmning istället för med fossila bränslen.

Som en följd av undertecknad överenskommelse har konsortiets medlemmar påbörjat arbetet med att utforska och utvärdera de tekniska möjligheterna. Om en möjlig, teknisk lösning kan identifieras kommer parterna att ta beslut om framtida, gemensamma utvecklingsprojekt, inklusive forsknings- och utvecklingsaktiviteter som inkluderar att visa att konceptet fungerar för produktion av baskemikalier.

Läs pressmeddelandet här

 

Perstorp tittar på återvunnen metanol

Perstorp annonserar att de med stöd från Energimyndigheten vill undersöka potentiell produktion av återvunnen metanol. Metanolen skulle produceras i Stenungsund av koldioxid och andra restströmmar. Idag använder Perstorp metanol för produktion av polyoler och formater, som är komponenter i t.ex. målarfärg. Genom att använda återvunnen metanol i produktionen skulle målarfärgen bli delvis baserad på återvunnen råvara vilket sparar på jordens resurser. Läs mer om projektet på Perstorps hemsida.

Studiebesök av riksdagsledamot

Under onsdagen gästades Hållbar Kemi 2030 av riksdagsledamot Marlene Burwick (S) tillsammans med Andreas Strömberg från branschorganisationen Innovations- och Kemiindustrierna (IKEM). Dagen inleddes med en presentation av Hållbar Kemi 2030 och Kemiföretagen i Stenungsund. En viktig del av diskussionen handlade om kemisk återvinning av plast och hur politiken kan hjälpa till för att förverkliga det i Sverige. Därefter gjordes studiebesök i Borealis nybyggda testcenter för högspänningskablar och polyetenfabrik.

Lyssna på Klimatsmartpodden nr 12 Klimatsmart industri om Hållbar Kemi 2030

Lyssna här på Klimatsmartpodden med Lars Josefsson som representerar Hållbar Kemi 2030.

Frukostseminarium om Hållbar Kemi 2030 på Perstorp

Hållbar Kemi 2030 anordnade under fredagen den 26 oktober ett frukostseminarium för internt anställda på kemiföretagen. Syftet med seminariet var att informera och uppdatera om status och framdrift för Hållbar Kemi 2030. Arrangemanget blev fullsatt med representanter från flera av kemiföretagen.

AkzoNobel Speciality Chemicals byter namn till Nouryon

Från och med 9 oktober heter AkzoNobel i Stenungsund Nouryon.

Vi välkomnar därför Nouryon till Hållbar Kemi 2030!

Läs mer om namnbytet eller Nouryon.

Processteknikmässa med Hållbar Kemi 2030 som talare

Hållbar Kemi 2030 i forma av projektledare Elin var på processteknikmässan på Svenska Mässan i Göteborg för att prata om omställningen av kemiindustrin och hur vi jobbar med detta i Stenungsund. Hinder och möjligheter för olika alternativa råvaror samt vad som krävs för en omställning diskuterades under föredraget.

Plastfokus under Almedalsveckan

Hållbar Kemi 2030 var närvarande i Visby under årets Almedalsvecka som hade ett stort fokus på plastfrågor. Elin representerade Hållbar Kemi 2030 i olika paneler vid två seminarier. Båda handlade om plast och det första arrangerades av Fortum och Dagens Industri där förutom Elin även representanter från Fortum, Formas/Agenda 2030, Ellen MacArthur foundation, Energimarknaden samt Miljö- och Energidepartementet medverkade. Seminariet hade titeln ” Internationell utblick: finns det plats för plast i en global cirkulär ekonomi?” vilken därav också var huvudfrågan i diskussionen. Olika perspektiv på återvinning av plast diskuterades, där Hållbar Kemi 2030 anser att man måste gå från energiåtervinning till materialåtervinning för att uppnå en cirkulär plastekonomi. Detta kan göras genom kemisk återvinning i ett Plastreturraffinaderi.

Andra seminariet arrangerades av STEPS (Sustainable Plastics and Transition Pathways), ett forskningsprogram vid Lunds universitet som finansieras av Mistra, Seminariet hette ”Omställning till hållbar plast – vad, hur och vem” och deltagare i panelen var Åsa Stenmarck, särskild utredare av plastens miljöeffekter på IVL, Per Klevnäs, Material Economics, Elin Hermansson, Hållbar Kemi 2030, Linda Zellner, Perstorp AB och Tobias Nielsen, Lunds universitet. Diskussionen gav olika perspektiv på vad hållbar plast är, hur man uppnår det och vem som bär vilket ansvar. Panelen var överens om att frågan är komplex och att man måste ta ett helhetsperspektiv när man pratar om plastens miljö- och klimateffekter. Panelen var också överens om att materialåtervinning i form av kemisk återvinning är en bra väg att gå men att man även behöver göra plast av förnyelsebar råvara.

Under veckan deltog Hållbar Kemi 2030 även i ett antal andra möten och seminarier med olika samarbetspartners och intressenter.