Hur kan all plast återvinnas i en cirkulär ekonomi? Är lösningen ett svenskt Plastreturraffinaderi? Det var frågor som diskuterades under ett lunchseminarium i riksdagen mellan riksdagsledamöter och bland annat representanter från Hållbar Kemi 2030. Seminariet arrangerades av riksdagsledamöterna Mattias Jonsson (S) och Lars Tysklind (L) för att diskutera Sveriges plaståtervinning.
Under seminariet gavs en inblick i hur viktig plast är för att minimera mängden avfall idag samt hur andra länder har hanterat plastfrågan. Electrolux bidrog med branschperspektivet om fördelarna samt utmaningarna de ser i sitt returprogram för plast. Hållbar Kemi 2030 talade om kemibranschens perspektiv och hur ett plastreturraffinaderi i Sverige kan medverka till att skapa en cirkulär plastekonomi.
Lars Josefsson, professor of the practice i hållbar utveckling på Chalmers och styrgruppsmedlem i Hållbar Kemi 2030, inledde med att berätta om att plasten är ett otroligt viktigt material för samhället. Lars Josefsson poängterade att om all plast ersattes med andra material så skulle mängden avfall fyrdubblas och koldioxidutsläppen öka med 60 procent. Idag materialåtervinns 30 procent av all plast genom mekanisk återvinning, vilket innebär att resterande 70 procent – motsvarande 200.000 ton plast – går till energiåtervinning. Med ett plastreturraffinaderi kan plasten bli en del i ett slutet kretslopp och därför bör vi satsa på kemisk återvinning i Sverige.
Henrik Sundström, miljö- och hållbarhetschef på Electrolux, berättade om hur Electrolux arbetar med att minska sitt koldioxidutsläpp utifrån ett helhetsgrepp som sträcker sig alltifrån produkter och leverantörskedjor till kemikalier och material. Electrolux använder sig av mekaniskt återvunnen plast men ser en begränsning i användandet eftersom denna återvinningsmetod ger en försämring i kvalitet. Eftersom kemisk återvinning ger lika högkvalitativ plast som jungfrulig råvara hade Plastreturraffinaderiet och kemisk återvinning varit en positiv utveckling för Electrolux.
Elin Hermansson, projektledare för Hållbar Kemi 2030, pratade om att ett Plastreturraffinaderi går helt i linje med visionen för Hållbar Kemi 2030 och skulle kunna bli ett flaggskepp för Sverige. För att få till ett Plastreturraffinaderi till Sverige behövs en acceptans för återvunnen råvara och flera åtgärder. Exempel som nämndes var standarder och lagstiftning, tillgång till plastavfall, producentansvar och investeringar genom forskningsstöd och flaggskeppssatsningar.
– Sverige behöver skapa ett policylabb där politiker, myndigheter och näringsliv går samman för att gemensamt diskutera och driva frågan om att all plast i Sverige ska återvinnas, menar Elin Hermansson.