Plastreturraffinaderi

Utmaning med dagens plaståtervinning

Plast gör stor nytta i vårt samhälle t.ex. för att göra resurssnåla bilar eller som förpackningar för att skydda vår mat. Idag materialåtervinns endast 16 % av Sveriges plastavfall – resten går till energiåtervinning och blir till el eller fjärrvärme. Även fast detta gör Sverige till en av de bästa materialåtervinnarna i Europa är 16 % alldeles för lite. Vi vill materialåtervinna all plast – men det är svårt med dagens metoder för materialåtervinning. Det beror bl.a. på att det finns många olika typer av plaster och plastblandningar samt att vissa innehåller tillsatta kemikalier som ska fasas ut. Idag ser man även låg efterfrågan på vissa typer av återvunnen plast eftersom dagens materialåtervinning ger försämrad kvalitet jämfört med ny råvara. Detta begränsar användningsområde och därmed efterfrågan.

Mycket arbete pågår för att utveckla existerande teknologier för dagens materialåtervinning, vilket är positivt. Men här behövs även ett komplement för att nå högre andel materialåtervinning av plast.

Kemisk återvinning av plast

I Stenungsund har vi tagit fram ett koncept som vi kallar Plastreturraffinaderi som bygger på en ny typ av plaståtervinning, kemisk återvinning. Med ett Plastreturraffinaderi skulle all plast kunna materialåtervinnas. Det spelar ingen roll vilken sorts plast det är, eller om den innehåller kemikalier som man inte vill föra vidare till de nya produkterna. Plastreturraffinaderiet bygger på tekniker för kemisk återvinning (t.ex. pyrolys eller förgasning) där plastavfall bryts ner för att sedan byggas upp och omvandlas till ny råvara. Den återvunna råvaran får då samma kvalitet som ny råvara och kan användas till att tillverka vad som helst, ny plast eller andra kemiprodukter. Materialet uppgraderas därmed från skräpplast till högkvalitativ plast. Man kan till exempel göra blodpåsar av gamla matförpackningar, skor av gamla blomkrukor eller världsledande kablar till vindkraftverk av uttjänta plastkassar.

Plastreturraffinaderiet är ett komplement till dagens materialåtervinning och gör att vi kan återvinna mer plast. Med detta kan vi sluta loopen för plast, minska behovet av ny råvara och därmed minska koldioxidutsläppen.

Varför vill vi få till det här i Sverige?

Det finns pågående initiativ till kemisk återvinning av plast i många andra europeiska länder, t.ex. Holland, Tyskland och Finland och vi ser att det finns många anledningar till att arbeta för ett svenskt Plastreturraffinaderi. Att sluta loopen för plast är kritiskt för en cirkulär omställning och för att nå 100 % materialåtervinning av plast. Det bidrar i förlängningen till Sveriges klimatmål samt stärker och säkrar svensk konkurrenskraft.

Hur får vi till det här i Sverige?

Inom Hållbar Kemi 2030 vill vi få till ett Plastreturraffinaderi i Stenungsund och har därför gjort en färdplan för hur detta ska bli verklighet. I färdplanen har vi definierat olika områden som vi måste jobba med för att realisera ett Plastreturraffinaderi, t.ex. råvarutillgång, teknologiutvärdering, ekonomi och logistik. Flera av dessa har börjat utvärderas i olika projekt som finansieras av Vinnväxtinitiativet Klimatledande Processindustri på Johanneberg Science Park i Göteborg eller med andra medel. Under 2020 kommer färdplanen att uppdateras och Hållbar Kemi 2030 kommer jobba vidare enligt denna mot att realisera ett Plastreturraffinaderi i Stenungsund.

Även svenska politiker tycker att detta är en prioriterad fråga då fortsatt utredning om ett svenskt Plastreturraffinaderi är inkluderat i regeringens klimatpolitiska handlingsplan som presenterades i december 2019.