Plastreturraffinaderi

Återvinning av plast både förhindrar nedskräpning i naturen, och ger material som kan användas på nytt. Det finns många olika typer av återvinning. Oftast tänker man kanske på materialåtervinning, som innebär att man smälter om plasten och på så sätt kan tillverka nya produkter utav den. Men all plast är inte lämpad för materialåtervinning – kanske består den av olika plastsorter eller är inte tillräckligt ren. Plast som inte kan återvinnas mekaniskt kan istället återvinnas kemiskt. Det innebär att genom kraftig upphettning bryta ner plasten till mindre beståndsdelar som sedan kan byggas upp igen till ny plast. Tekniken som används kan vara exempelvis förgasning, depolymerisering eller pyrolys.  Man kan också med fördel blanda den återvunna plasten med biomassa från skogsavfall. Det ökar både effektiviteten och volymen, samtidigt som det möjliggör användande av både återvunnen och förnybar råvara i samma anläggning.

I Stenungsund har vi tagit fram ett koncept som vi kallar Plastreturraffinaderi. I ett Plastreturraffinaderi kan både återvunnen plast och biomassa användas som råvara till nya produkter.  Det har gjorts förstudier på konceptet, vilka visar på en stor potential för minskning av fossila CO2-utsläpp. Inom Hållbar Kemi 2030 har man även gjort en färdplan för hur man ska få till ett Plastreturraffinaderi i Stenungsund. Fler studier måste göras för att svara på frågor kring bland annat ekonomi, råvarutillgång, logistik och val av teknologi. Hållbar Kemi 2030 jobbar vidare enligt färdplanen mot att realisera ett Plastreturraffinaderi i Stenungsund.

Förgasning av återvunnen plast

På Chalmers drivs ett projekt där man i den så kallade Chalmersförgasaren testar förgasning av återvunnen plast från Borealis. Man testar också en nermald restfraktion från STENA:s återvinning av bilar. Dessa försök syftar till att skapa kunskap om hur ett Plastreturraffinaderi skulle kunna konstrueras. Vid lyckade resultat på Chalmersförgasaren kan möjligheten finnas att även testa förgasning av dessa plastfraktioner på GoBiGas som ägs av Göteborg Energi. Eftersom GoBiGas är kopplad till naturgasnätet, skulle man på detta sätt kunna förse Stenungsund med förnybar råvara. GoBiGas skulle på sikt också kunna användas som en demonstrationsanläggning för att bygga ett Plastreturraffinaderi i Stenungsund.

Projektets resultat är lovande för fortsatta studier på förgasning av plast.

I projektet samarbetar återvinningsindustrin (STENA metall) med energiindustrin (Göteborg Energi) och bulkmaterialproducenter (Borealis, Inovyn, Perstorp, AGA). Projektet finansieras av medel från Chalmers samt de medverkande företagen och startades i slutet av 2016.

Polyci

Hållbar Kemi 2030 är delaktiga i projektet Polyci som syftar till att kartlägga vilka anläggningar för pyrolys och förgasning som är i drift i världen och undersöka bästa möjliga teknik. Polyci är ett viktigt projekt för att ta fram bakgrundsinformation som kan möjliggöra ett Plastreturraffinaderi i Stenungsund. Projektet skapades på initiativ av Högskolan i Borås och har under 2017 anordnat ett antal workshops. Finansieringen är genom RE:Source och projektet beräknas vara avslutat under Q2 2018.